Ja, då var kronprinsessan Victoria gravid och svensk media blir galen av bebislycka. Det stackars kronprinsparet såg lättade ut. Måste vara viss press: för 125 miljoner kronor om året har du som främsta uppgift att avla barn.
Man kan tycka vad man vill om blodsmystiken. Men det är själva affärsidén.
När Victoria föddes 1977 var hon inte kronprinsessa. Först 1980 fick vi full kognatisk tronföljd i Sverige. Äldsta barnet ärver tronen oavsett kön och kungen har fortfarande inte kommit över det. Carl XVI Gustaf har öppet kritiserat grundlagsändringen. Dock minskar den onekligen pressen på Victoria och Daniel. De behöver inte gå till samma extremer som kungligheter historiskt gjort för att kunna prestera en manlig arvinge.
Idag tycks Henry VIII av Englands sex fruar och halshuggningar av två av dem som just något från 1500-talet. Precis som mycket annat av liknande karaktär. Men sanningen är att extrema metoder för att få söner i högsta grad är en realitet. Mäns liv är värdefulla. Kvinnors liv är värdefulla i relation till mäns. Fortfarande.
Mara Hvistendahl har skrivit den nyutkomna boken Unnatural Selection:
Choosing Boys Over Girls, And the Consequences of a World Full of Men.
Vi har länge vetat att aborter av flickor bara för att de är flickor är vanligt. Men vi brukar tänka att det är ett problem bland fattiga människor på landsbygden, med tillväxt, utveckling och modernitet kommer det att försvinna.
Hvistendahl visar i sin skrämmande bok att så inte är fallet.
I naturen föds det 105 pojkar på 100 flickor. Mellan 104 och 106 är det normala intervallet. Allt annat är ett bevis på att något är fel.I Indien finns det idag 112 pojkar på 100 flickor. I Kina är antalet 121 och i många städer över 150.
Könsselektiva aborter ökar inte bara i södra och östra Asien, utan även i Kaukasus och på Balkan samt bland vissa asiatiska grupper i USA. I Azerbajdzjan är siffran 115 pojkar på 100 flickor, i Georgien 118 och i Armenien 120. Situationen drar upp det globala snittet till det biologiskt omöjliga 107 pojkar på 100 flickor. Enligt beräkningar saknas det totalt 160 miljoner kvinnor i världen. Lika många som USAs samlade kvinnliga befolkning.
Hvistendahl visar att könsselektiva aborter, tvärtemot vad vi tror, är vanliga i rika urbana områden. Ekonomisk och teknisk utveckling verkar snarast göra att fenomenet ökar. Ultraljud har blivit billigt och aborter uppfattas som ett ”renare” sätt att göra sig av med flickor än att mörda spädbarn. Och när samhällets eliter aborterar flickor bara för att de är flickor sprider sig beteendet neråt och blir en del av den bredare kulturen.
Den värld av män som växer fram får allvarliga konsekvenser även för de levande. I de kinesiska provinser med minst kvinnor har kriminaliteten skjutit i höjden. I Indien är antalet män i förhållande till antalet kvinnor en bättre prediktor för våld och brottslighet än fattigdom. I Vietnam har försäljningen av brudar till Kina blivit oerhört lönsam. Om tio år kan Kina mycket väl ha 30 miljoner män som inte kommer kunna hitta en kvinnlig partner och just slavhandel och trafficking följer i de könsselektiva aborternas spår.
"Bättre 500 rupier nu än 5000 senare" är texten ur annonsen från en indisk klinik. Priset för att könstesta ett foster kontra kostnaden för en hemgift, undertexten att att ifall det är en flicka ska hon inte få leva.
Hurra, det blev en pojke!