Många, framförallt kvinnor, är skräckslagna över att Hollywood spelar in en ny version av Dirty Dancing. Hur ska det gå att göra om filmen? Hur ska det gå utan Patrick Swayze? Och framförallt: varför?
I USA oroar sig feministerna dock framförallt för att hela den del av handlingen som rör aborter ska tonas ner. Att framställa abort som kvinnans val är känsligare än på länge i ett USA där de politiska spänningarna ökar.
Att döda eller skada ett befruktat ägg är likvärdigt med att skada en människa, menar delar av den kristna högern i USA. Personhood-rörelsen som grundades i Colorado för tre år sedan skjuter fram positionerna. Flera av kandidaterna i republikanernas primärval inför presidentvalet nästa år har uttalat sig uppskattande. Och även om rörelsen nyss förlorade en folkomröstning i Mississippi om att införa lagstiftning som definierar ett befruktat ägg som en person, så har de onekligen lyckats få upp frågan på dagordningen.
Personhood -lagstiftning är ett sätt att komma runt den amerikanska aborträtten. Är det befruktade ägget en människa ska det skyddas av lagen: det innebär totalförbud mot abort även där graviditeten orsakats genom våldtäkt eller incest. Det kan även bli olagligt exempelvis för en cancersjuk gravid kvinna att gå igenom cellgiftsbehandling. Dagen-efter-piller kan förbjudas och möjligen även vanliga p-piller: de förhindrar ju utöver ägglossning även att eventuella befruktade ägg fäster i livmodern. Gravida kvinnor skulle också kunna nekas medicinsk behandling vid exempelvis utomkvedshavandeskap. Om det inte behandlas dör kvinnan, men hennes liv är ju utifrån det här synsättet inte mer värt än det befruktade äggets.
Abortfrågan är naturligtvis inte enkel. När börjar livet? Problemet med fanatikerna inom den amerikanska högern är att det enda liv som verkar räknas är det som inte är den gravida kvinnans. Att vi på andra områden inte har lagstiftning som tvingar oss att med vår egen kropp upprätthålla ett annat liv, verkar inte spela roll. Du är inte juridiskt tvungen att donera organ till andra människor i USA. Där erkänner man att man ska kunna bestämma över sin kropp trots att det påverkar någon annans möjlighet att överleva. Men inte gällande aborter. Där försvinner plötsligt kvinnan.
Synen går djupare i vår kultur än vi tror.
1965 publicerade den svenska fotograden Lennart Nilsson sina banbrytande titthålsfotografier av foster. Först i Life Magazine och sedan i boken ”Ett barn blir till”. Ihopkrupen med stort huvud och fenlika armar flyter fostret fritt inuti en ballong av vatten. Bebisen hänger som en självständig astronaut med bara en navelsträng som kontakt med omvärlden. Mamman är utplånad, fostret är ensamt.
Så har vi blivit vana att föreställa oss att vår egen tillvaro började. Bilderna har dessutom använts flitigt av den amerikanska anti-abortrörelsen. Nilssons kända fotografi av ett foster som ser ut att suga på tummen ser onekligen ut som ett litet barn: hur ska någon kunna vilja döda det?
Problemet är att Lennart Nilssons fotografier inte stämmer med verkligheten. Vad vi ser på beskurna bilder och i extrema förstoringar är ingen korrekt kopia av världen. I verkligheten är magen en trång historia - inte en tom rymd. Det dunkar, bultar och går i princip inte att fastställa var mamman slutar och fostret tar vid.
I själv verket hade Lennart Nilsson på de flesta bilderna fotograferat döda embryon. Det gav honom möjlighet att experimentera med ljus, bakgrund och ställningar. Det var fantastiska fotografier. Men det som användes för att skildra livet var i själva verket dött.
Och det som kom att användas som ett argument mot aborter - var i själva verket i många fall resultat av aborter.