Förra året sattes rekord med 177 000 privata utdrag från belastningsregistret. Merparten sker därför att privata arbetsgivare kräver att den enskilde ska visa upp ett utdrag vid rekryteringar. Men det är tveksamt om kontrollerna hindrar brottslighet i arbetslivet, enligt Christel Backman som till veckan doktorerar i ämnet.
Dessa krav är en konsekvens av den lagändring som trädde i kraft år 2001. Då började alla som anställs inom barnomsorg och skola att kontrolleras mot belastningsregistret. I debatten som föregick lagändringen varnades för att privata arbetsgivare skulle ta efter och begära registerutdrag fast det inte var lagstiftningens syfte. Det var precis vad som skedde.
Antalet enskilda registerutdrag, de som privatpersoner beställer därför att de har rätt att se vad som är registretat om dem, är idag 16 gånger fler än perioden före lagändringen, visar en färsk doktorsavhandling av Christel Backman vid Göteborgs universitet.
– Arbetsgivarna är medvetna om att detta krav inte är helt etiskt riktigt. De säger att de bara tar hänsyn till uppgifter som är relevanta för tjänsten, men när jag diskuterar detta lite noggrannare med dem kan de inte säga exakt vilka uppgifter som är relevanta för dem, säger Christel Backman.
De arbetsgivare som hon intervjuade i sin doktorsavhandling hade heller aldrig sett några graverande uppgifter som skulle diskvalificera den sökande från tjänsten.
– Men de ser sig ändå i vissa fall tvungna att begära dessa registerutdrag av flera skäl. Det kan vara av konkurrensskäl, för att befattningen hanterar stöldbegärliga saker eller att kunderna kräver det. Men det är också ett tecken på ökat riskmedvetande i hela samhället.
Christel Backman är skeptisk till om utdragen stoppar brottslig verksamhet i arbetslivet, eftersom det bygger på att personer som begår dessa brott har gjort det tidigare.
När lagen ändrades år 2001 skrev regeringen i propositionen att den noggrant skulle följa utvecklingen och agera ifall registerutdragen användes på ett olämpligt sätt. Redan några år senare skrev Rikspolisstyrelsen och varnade för den utveckling som sker i dag.
I den statliga utredningen om integritetsskydd i arbetslivet föreslås ett förbud för arbetsgivarna att kräva utdrag från belastningsregistret av arbetssökande när det inte krävs sådana enligt lagstiftningen. Arbetsmarknadsdepartementet har ännu inte skrivit klart propositionen, utan bereder fortfarande ärendet med motiveringen att frågorna är knepiga.
Forskaren Christel Backman förstår inte vad som är så problematiskt. Arbetsgivaren kan förbjudas begära utdrag mot skadeståndsansvar. En del länder har förbjudit detta med en diskrimineringsklausul i lagstiftningen.
En tredje lösning är den norska modellen.I vårt grannland har privatpersoner rätt att se vad som är registrerat om dem i belastningsregistret. De kan få uppgifterna muntligt upplästa i telefon eller själva få se dem via datorer på polisstationer. Men de kan inte få uppgifterna hemskickade och därmed kan arbetsgivarna inte få skriftliga utdrag vid rekryteringar.
– Ur ett samhällsperspektiv borde vi vara kritiska till utvecklingen. Arbete och bostad är det viktigaste faktorerna om man vill förhindra att dömda personer återfaller i brott, säger Christel Backman.
Leder de privata arbetsgivarnas krav på registerutdrag på lång sikt till ökad brottslighet?
– Ja, den risken finns, men det är svårt att prognostisera, säger Christel Backman.