En anonym arbetsplats som ständigt är i hetluften. Riksdagens utredningstjänst servar politikerna med analyser, men det mesta är sekretessbelagt.
– Det som är roligt med jobbet är att det är så omväxlande och att personer från så många discipliner är samlade på samma arbetsplats, säger juristen Cecilia Asklöf, 42 (th i bild).
Hon har jobbat på Riksdagens utredningstjänst, Rut, i två år och är en av de 44 anställda som huserar längst upp i Riksdagens östra byggnad. Uppdraget är att ta fram opartiska analyser och fakta till Riksdagens politiker och tjänstmän inom alla politiska sakområden. Och kraven är höga – det ska gå snabbt och vara korrekt.
– Ofta vill frågeställaren ha svar inom några veckor, men det kan också handla om dagar. Frågorna rör ofta nytt eller okänt material, det som står i tidningarna i morgon. Det gör jobbet spännande men kan också vara en stressfaktor, förklarar Robin Travis, chef för Ruts juridiska och statvetenskapliga sektion där Cecilia Asklöf jobbar.
Majoriteten av frågorna kommer från riksdagsledamöter och partikanslier, traditionellt med viss övervikt från oppositionen. Men sedan valet använder även regeringspartierna Rut allt mer. En förklaring är att det är fyra partier som förhandlar med varandra och behöver en oberoende instans. En annan att de suttit i opposition länge, tror Robin Travis.
– De fick en vana att använda oss. Att de nu sitter i regeringsställning har inte gjort att de slutat.
Även andra länders parlament använder Rut i allt större utsträckning, något de kan göra tack vare ett samarbete mellan nationella parlament, EU-parlamentet och Europarådet. Förra året inkom 227 frågor från utländska parlament, som bland annat handlade om öppenhet och transparens i det svenska systemet.
– Politikerna i Europa tittar mer på varandra i dag och ställer mer fördjupande frågor, säger Robin Travis.
Efter en omorganisation för drygt ett år sedan är Rut indelat i tre sektioner och en enhet för utskottsstöd som alla startar sin arbetsdag med ett morgonmöte för att gå igenom aktuella uppdrag och fördela nyinkomna. Majoriteten av de anställda är nationalekonomer, statsvetare och jurister i 30- och 40-årsåldern, många med erfarenhet från andra statliga utredningsjobb.
Utredarna Cecilia Asklöf och Mattias Ossowicki, 34, (mitten i bild) har tidigare jobbat på regeringskansliet, medan Helene Limén, 42, (tv i bild) kommer från forskningsrådet Formas. För att trivas på Rut ska man vara samhällsintresserad och flexibel, tror de. Tillsammans med övriga anställda ska de täcka alla politiska sakområden och kunna ta sig an frågor rörande såväl dagis som Afghanistan.
– För att jobba här ska man vara kunnig i ett ämne, snabb och samtidigt generalist. Alla ska kunna ta allt. Vi liknar en tidningsredaktion på morgonen och går igenom hur vi ska tackla frågorna metodiskt och tipsar varandra om användbara nätverk, säger Robin Travis.
Omorganisationen förra året, som bland annat innebar att Ruts fem sektioner blev tre och att en omfattande checklista för kvalitetssäkring togs fram, syftade till att bli mer effektiva och få ett starkare chefskap. Det förklarar Ruts chef Gunnar Fors.
– Rut var spretigt tidigare. Vi ville skapa större arbetsenheter för att inte vara så sårbara om någon är borta. Frågorna har blivit mer övergripande och fördjupade och vi ville ta tillvara de anställdas kompetens bättre, säger Gunnar Fors, som i dag är nöjd med förändringen.
– Det tar alltid tid för en ny organisation att sätta sig, visst är det så, men nu var vi haft den ett år och det känns bra.