– Betydligt mer måste göras för att fler av oss från förorterna ska kunna nå landets övre skikt, säger studenter på en av Frankrikes mest prestigefyllda högskolor, Sciences Po, som kom in på skolan genom ett nytt intagningssystem.

Sciences Po i Paris, en av Frankrikes elitskolor, satsar på ett nytt intagningssystem som gör det lättare för elever från fattiga förortsområden att komma in.

Fransk satsning på studenter från fattiga förortsområden
De kom in på skolan genom ett nytt intagningssystem. Intresset för metoder som breddar rekryteringen till högre utbildningar har ökat efter höstens våldsvåg i utsatta kvarter.

- En stor del av mina klasskamrater har vuxit upp i fina bostadskvarter. Jag kommer från en helt annan värld. Jag anser att det är en tillgång, eftersom jag har kunskaper om hur andra människor lever i det här landet. Det säger Rachid Kerrouf, fjärdeårsstudent på en av Frankrikes så kallade elitskolor, Sciences Po i Paris.
Skolan erbjuder en femårig utbildning, där studenterna kan välja mellan olika masters, bland annat i juridik, statsvetenskap, ekonomi och internationella relationer.
Rachid Kerrouf är barn till algeriska invandrare och uppvuxen i nordöstra Frankrike. Att han går på Sciences Po beror på att skolan för några år sedan delvis ändrade sitt intagningssystem.
- 80 procent av studenterna kom ur landets övre sociala skikt.  De utsatta kvarteren var som en vit karta vid rekryteringen, säger Cyril Delhay, som ansvarar för förortsstudenterna.

Specialundervisning
Parisskolan har nu kontrakt med gymnasier i fattiga bostadsområden runt om i landet, där intresserade elever får specialundervisning för att kunna söka in. I normala fall får kandidaterna gå igenom ett skriftligt intagningsprov och sedan göra en muntlig framställan. Förortseleverna slipper det första steget i proceduren.
– Utan det här systemet hade jag aldrig ens tänkt tanken att söka till Sciences Po. Att vi slipper det skriftliga provet är bra, eftersom vi ska konkurrera med personer, som har vuxit upp i miljöer där stora hemmabibliotek är vardagsmat, säger Rachid Kerrouf.
Systemet bygger alltså inte på samma förutsättningar, som det som juristutbildningen på Uppsala universitet prövade för några år sedan, där studenter med två utlandsfödda föräldrar kvoterades in. Istället är det ungdomarnas sociala uppväxtmiljö och bostadsort, som betraktas som det största handikappet.

Sudda ut handikapp
Laurent Le Mercier är andraårsstudent. Under tredje året sker utbildningen utomlands och i hans fall blir detta just på Uppsala Universitet. Han tillbringade sin barndom i ett kommunägt hyreshus i förorten Mantes-la-Jolie, väster om Paris.
– Jag är ju ett bevis på att man kan komma från ogynnsamma studieförhållanden även om man har franskfödda föräldrar. Hemma talade ingen om Sciences Po. Mina lärare berättade för mig om utbildningen.
Laurent Le Mercier säger att systemet kritiseras av en ”extrem minoritet” av studenterna på skolan. Cyril Delhay berättar också att metoden först möttes av en hel del negativa reaktioner, eftersom den ansågs strida mot rättviseprinciper.
– Men vi ägnar oss inte åt positiv diskriminering. Istället försöker vi sudda ut vissa handikapp. Sållningen är hård även bland förortseleverna. Men efter upploppen i förorterna har kritiken minskat, säger han.
Efter höstens våldsvåg har debatten varit livlig om vad som måste göras för att de utsatta kvarteren inte ska förbli instängda ghetton. Flera prestigefyllda högskolor håller nu på att inrätta nya metoder för att bredda studentkårernas sammansättning.
Ett problem är att ungdomar ur de synliga minoriteterna, som ofta bor i de utsatta kvarteren, har svårt för att nå högre poster i samhället, både på grund av sociala handikapp och etnisk diskriminering.
– Sciences Pos metod är bra. Men det behövs även andra större förändringar i samhället.
Jag är född här i landet och känner mig som fransman. Tyvärr betraktas jag inte alltid som en fullvärdig medborgare, säger Rachid Kerrouf.